Panik

Jag börjar få panik över vilka val jag ska göra i framtiden.

Helt klart är att jag vill jobba så lite som möjligt, få ut så mycket som möjligt av min fritid, tjäna så bra som möjligt, och jobba med det nånting inspirerande.

japp......

Jag kan säga att jag nyss börjat jobba x-tra som personligassistent nu under min mammaledighet för att spara lite mammadagar. Hahaha vad det inte var värt det, jobbet, ledningen, ja vad ska man säga, det var inte värt att vara bort från min dotter för det jobbet iaf.

Ni som vet vem min mamma är kan väl sparka henne i rumpan från mig, mina biter inte längre, Jag vet inte hur länge jag tjatat på henne att vi skulle starta nånting. Men ni vet hur det låter, det är svårt, ekonomisk otrygghet, risker osv......

Man kommer ingenstans om man inte tar lite risker.

Jag har även fått ett erbjudande från oväntat håll om en affärside jag faktiskt är riktigt intresserad av. Vi får se vilken riktinig mitt liv kommer att ta. Kanske står jag i färgbutiken snart igen, men jag ska definitivt jobba med nåt jag är intresserad av.

Kram

Jag skäms

Det var så länge sen jag var inne här och skrev så jag skäms. Men jag för nog rycka mig i kragen och ta tag i det här.
Det som händer just nu är väl att peace and love festivalen håller på att spela ut mina fönster. Jag ska inte gå i år så det känns lagom skoj, Min käre sambo har tagit åt sig x-tra jobb i helgen
*hhmmmm* i ärlighetens namn så går jag helst med honom.
Vi delar samma humor och musik och har fortfarnade lika roligt ihop som vi hade för 11år sen!!
Herregud; jaja inga fler kommentarer om det.
Min digitalkamera är försvunnen vilket är väldigt traumatiskt för mig, så jag ska köpa en ny nu i dagarna. Så det blir inga nya bilder idag.
Men jag kan avslöja att mitt ständiga jagande efter antika, härliga, gamla och bara helt ursnygga onödiga prylar håller i sig.
Har dock fått ett uppsving eftersom vi börjat renovera sommarstugan på allvar, har nämligen börjat blanda mitt shabby chic med lite härliga pasteller för att få den riktigt lantliga touchen på hemmet. Känner att jag äntligen funnit mig i alla olika stilar jag haft.
Men det kommer säkert att ändra sig det med;-)
Jag är som bekant för dom som känner mig iaf lite av en periodare, inte lite heller för den delen jag tror ordet kom när jag föddes.

Jag kan säga att min kära Cornelia mår så bra och är så duktig förutom en liiiten detalj vi måste jobba på hon och jag, hon säger pappa!!!! Men inte mamma!!! Va!!! Det tycker iaf jag är lite taskigt:-)

Nu ska jag ta och göra mitt vinglas sällskap så att han inte känner sig utanför, han har ropat på mig länge nu ;-)
Kram och puss på er, hjälp mig att hoppas på en fin sommar med underbart värder......